Våld eller fula ord – vad väljer du?

Nu får du välja:

Antingen kastar jag en sten i huvudet på dig, och efteråt välter jag eventuellt också din bil.

Eller så kallar jag dig ”gubbajävel”. Eller ”fitta” eller ”hora” eller ”apa” eller … vad jag nu kan komma på…

Nå. Vad väljer du?

Svaret är ju självklart, så det behöver vi inte ödsla tid på. Kärnfrågan som jag ser det:

Varför anses det vara mer upprörande med två rasistiska poliser än med 200 stenkastande invandrare?

Inget är ju bra. Men inskränkthet rankar jag ändå som aningen mindre förargligt än utstuderat våldsverkande.  Men det som upprörde medie-Sverige dagen efter kravallerna i Rosengård var två poliser som sagt ”apa”.

Vi har nog alla, i affekterat tillstånd, använt oss av invektiv. Fällt nedvärderande ord och omdömen som vi ångrat, möjligen sprungna ur en stressad situation. Man kan nog säga att poliserna i Rosengård den aktuella kvällen befann sig i en stressad situation. Eller hur? Man skulle i och för sig möjligen också kunna hävda att poliser ska vara mer stresståliga än gemene man. Och kanske var kommentarerna vi hört från polisernas videoinspelning inte förflugna ord i stridens hetta, utan ett utslag av en mer permanent förhållningssätt till invandrare. Det är möjligt, rent av troligt, men det vet vi inte.

Men jag är så trött på alla som genast ska plocka billiga poänger… Som den här stollen, som lyckas slå dubbelknut på sig själv i sin iver att plocka politiskt korrekta poänger :

”Om du som ung person systematiskt skulle bli bemött som ’apa’ och ’jävel’ av polisen i din kommun. Hur tror du att det skulle påverka dig?”

Om vi vänder på steken: Om du som medelålders statstjänsteman systematiskt skulle bli bemött med stenkastning av invånarna i det distrikt du är stationerad, hur tror du det skulle det påverka dig?

Hur fan kan man få en kommentarer fälld i en piketbuss till att vara ”systematisk”?

Skillnaden mellan geniet och dumheten är att geniet har sin begränsning…

Och som den där snubben i Debatt i går, Behrang Mihri, som lyckas prata halva programtiden utan att få något sagt…

Frågan är vad som föder vad. Föder dessa ständiga kravaller en föraktfull attityd hos polisen. Eller är det polisens attityd som ger näring åt dessa ständiga kravaller. Kravallproffsen tycker förstås det sistnämnda (länken går till en som verkar ha varit med både här och där, och i båda fallen var det förstås polisen som gjorde fel).

Well, alla poliser är inte smarta, det har jag själv fått erfara: Jag har mött poliser som får Kling & Klang att framstå som kärnfysiker.

Men det är nog med poliser som med invandrare. Det finns alla sorter. Och just den där kvällen i Rosengård kan det mycket väl vara så att den värsta sorten från dessa båda grupper råkade mötas.

Men jag kan ju lätt säga att jag föredrar en fördomsfull, inskränkt polis med smutsigt språk före en stenkastande kravallist alla dagar i veckan.

Ord är en sak. De kan irritera en lite grand men det går att skaka av sig.

Det är annat med en gatsten i huvudet.

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.