fbpx

Tusen tidningar

Jag kom på i dag att jag skulle rensa bort en massa tidningar jag förvarar i ”arbetsrummet” i källaren, ett uselt isolerat förråd. Det har blivit en rätt rejäl samling genom årens lopp. Jag har gjort lite halvhjärtade ansatser då och då att om inte radera samlingen så åtminstone reducera den. Men den växer fortare jag hinner rensa. Eller, än jag vill rensa. Jag vet inte varför men jag har lite svårt att kasta tidningar. Det är lättare att kasta tidningar än böcker (bortsett från Björn Hellbergs deckare) men det är ändå inte lätt. Man vet ju hur mycket jobb som ligger bakom. Det känns respektlöst att kasta en tidning, snyggt formgiven, välskriven, tryckt på dyrbart papper. Framför allt finns det i bästa fall ett imponerande tankearbete bakom en tidning. Man tänker sig för innan man bara kastar bort den.

Jag samlade kraft i soffan och efter julkalendern tog jag sats och gick två trappor ned.

Jag hade flera årgångar av Veckans Affärer och Affärsvärlden eftersom jag har tänkt att de kan komma till användning någon gång, om man behöver läsa in sig på någon näringslivsgubbe. Men har det inte hänt nu så lär det inte hända sedan. Och skulle det hända får jag väl inhämta fakta någon annanstans. Digitalt, kanske? Jag kastade dem.

Jag hittade en Café från mars 2008, fortfarande inplastad. Mats Sundin var på omslaget. Den åkte oläst!

Jag fyllde raskt två papperskassar från ICA men sedan tappade jag tempo. Det var när jag kom till 90-talsutgåvorna av Flugfiske i Norden och Trout & Salmon.

Dem kan man väl bara inte kasta?

I Trout & Salmon satt fortfarande gula Post It-lappar instuckna på de sidor där jag hittat flugmönster jag bundit. Jag lade dem åt sidan. Och sedan gick luften ur mig. Ska man rensa bort tidningar får man aldrig stanna upp och tveka. Jag  visste i samma ögonblick som det skedde att jag hade förlorat. Igen.

Jag kastade håglöst en Femina och en bunt ELLE  och ytterligare några Café tills jag kom på att jag hade skrivit i dem. Då tog jag upp dem ur kassen igen. Tidningar man själv har varit med och gjort måste man spara.

Jag bestämde mig också för att jag inte kunde kasta mina golftidningar. Bara de svenska. Utom Golf Digest, då, förstås…

Sedan kom jag till fisketidningarna. FiskeJournalen och Svenskt Fiske från 1970-talet. Och fototidningarna. Aktuell Fotografi från 1980-talet, tidningen Foto… de handlar om analog fotografering (eller heter det mekanisk?) men har jag sparat dem så länge så vore det ju synd att kasta dem nu.

Foto från 1962, den sparar jag definitivt.

Det var här någonstans som jag började känna mig trött. Det handlade inte om hundratals tidningar. Det var snarare tusentals. Om jag satte mig i kväll och började läsa så skulle det ta åratal innan jag var klar. Förmodligen skulle jag inte hinna bli klar. För det kommer ju nya tidningar varje dag som man också vill läsa.

Det var här någonstans som den stora hopplösheten började smyga sig in.

Jag bestämde mig för att skjuta upp besluten till en annan dag, Kanske efter jul?

Förresten, jag har ett par flyttkartonger på vinden också, kom jag just på. Innehållande de första utgåvorna av ETC, 299 och en del punk fanzines.

Över min döda kropp…

 

 

1 kommentar

  1. Tom Strutz

    Maybe a year from now or another Christmas? When you figure out how to conquer such a feat, send me the secret. Merry Christmas and Happy New Year my friend,

    Tom

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.