fbpx

Bängen trålar men ingen fastnar

Det finns några yrkesgrupper som inte riktigt förmår hantera det ansvar som ålagts dem: Journalister, politiker och fastighetsmäklare brukar komma högt upp i undersökningar som återspeglar allmänhetens brist på förtroende.

Hantverkare, handläggare på Försäkringskassan och advokater är andra yrkesgrupper som åtnjuter förhållandevis lågt förtroende.

Av någon anledning klarar sig poliser ganska hyfsat undan.

Min erfarenhet är att bara hantverkare kan mäta sig med poliser när vi talar om ineffektivitet, lättja, arbetskvalitet och resultat. Och en artikel på DN.se i dag bekräftar denna känsla. Polisen klarar bara upp 16 procent av sina arbetsuppgifter, att lösa anmälda brott.

Lyckligtvis har jag bara behövt konsultera polisen några få gånger i mitt liv. En gång var när jag blev nedslagen utanför Café Opera. Några män hoppade ur en bil. En par av dem jagade Hans Wiklund genom Kungsträdgården, en annan slog mig i ansiktet. Jag tog bilens nummer innan de åkte i väg. Men för polisen var det en övermäktig uppgift att ta reda på vem som kört bilen denna kväll.

Polisen i Stockholm och Skåne är sämst. I dessa två län är det ganska riskfritt att vara tjuv. Bara 2,5 procent av inbrotten klaras upp. Det har jag också erfarenhet av.

I mitten av 1990-talet, när jag bodde på Lilla Essingen, gjorde en av mina grannar inbrott i mitt vindsförråd. Tjuven stal bland annat alla mina gamla punksinglar från 1978 och framåt. Det gjorde lite ont. God save the queen var en av dem. Där fanns många klassiker.

Ett äkta par på översta våningen hade hört inbrottet medan det pågick och ringt polisen.  Polisen hade kommit och tagit grannen på bar gärning. Inne i mitt vindsförråd. Grannen hade förklarat för poliserna att han ”gått fel”. Och poliserna trodde honom. Självklart. Det besparade dem en massa tråkigt arbete. Nu kunde de åka och fika i stället.

I röran som uppstod hade tjuven lyckats glömma kvar en toffla. Jag kände igen den. Den tillhörde en granne. Han brukade ha tofflorna på sig när han gick ut med soporna.

Men poliserna tyckte inte att de själva hade tillräckligt på fötterna för ett åtal. Som de förklarade: ”Han skulle ju ha kunnat komma till platsen efteråt, när dörren redan var uppbruten, och gått in i fel förråd. Faktiskt…”

Polisen skyller på resurser och metoder. Men… Lata är vad de är. Möjligen i kombination med en viss tröghet.

1 kommentar

  1. Medborgarnas rättvisa

    Jag befarar att antalet medborgare som i ren frustration tar lagen i egna händer kommer att öka ju tydligare det framgår att samhället inte längre kan leverera vare sig en fungerande eller en avskräckande rättsapparat.

    Tråkigt, men det s.k. folkhemmet är ju inte tryggt längre.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.