Talang – finns den?

Det började med att Johan Hampf ställde en fråga på Facebook:

”Är talang bara en myt, eller?”

Han länkade till en artikel om forskaren Anders K Ericsson, som SVT Sport träffat på Florida University.

Det blev en lång kväll med böljande diskussion mellan mig och några golftränare. Jag vill bestämt hävda att talang inte bara finns – den är också en förutsättning för att man ska bli riktigt bra på något. Den kan inte ersättas med träning.

Ska man lyckas måste man ha både talang och lägga ned tid på träning. Så här gick diskussionen som var mycket intressant att följa och att delta i:

Jag skrev:

”Har man stått vid en fotbollsplan där sexåringar ”tränar” så är man ju ändå benägen att tro att det faktiskt finns något som heter talang. Särskilt med tanke på att man då även kunnat iaktta dess motsats.”

Johan Hampf skrev:

”Det lär finnas en forskare som gjort ett experiment på sina barn. Han påstod att så länge det inte finns några fysiska begränsningar så kan vem som helst bli bra….. Någon fick välja i vad hans barn skulle bli bra i. Någon valde schack. Och enligt det jag fått berättat så blev hans ungar lysande bra.”

Jag skrev:

[pullquote-left] Om en talang saknar vilja så hjälper inte talangen. [/pullquote-left]”Ta det här med bollsinne. Somliga behöver träna en vecka för att kunna joxa till 20. Andra gör det efter en halvtimme. Kan det ha något med talang att göra? Eller är det ren flax? Träningsmängd handlar det ju inte om, i alla fall. Sedan kan den som behöver träna en vecka bli bra ändå, till och med bättre, kanske. Men då beror det ju på mängden träning. Inte på talang. Om en talang saknar vilja så hjälper inte talangen. Vilket inte betyder att talangen saknas och att den fördelas på ett för oss människor outgrundligt sätt.”

Johan Bjerhag skrev:

[highlight]”Jag har funderat på det här med bollsinne. Vad är det egentligen?[/highlight] Utan någon egentlig forskning utan mest tankar handlar detta om öga-hand och/eller öga-fot koordination. Detta tillsammans med balans och vissa matematiska färdigheter att “se en bollbana”. Växer man upp med lek med bollar så tror jag att denna färdighet inte nödvändigtvis är ett ärftligt anlag utan snarare ett resultat av tidiga erfarenheter i livet. Tror fortfarande att man föds med blankt blad men att vad som sker i början av livet har stor betydelse gällsnde detta.”

Olle Karlsson skrev:

”Mycket intressant amne .Jag kan bara jämföra i min golfvärld där jag befann mig i 10 år (Europatouren). Så många TALANGER men bara dom med en EXTREM VILJA OCH ENVISHET och med extremt bra disciplin, hängivenhet och träningsvilja klarar det i den harda konkurrensen. [highlight]Alla är talanger men i mina ögon krävs det så mycket mer om individen vill upp till världseliten.”[/highlight]

Fredrik Wetterstrand skrev:

”Även på första fotbollsträningen med 6-åringar finns det väldigt stora skillnader i träningsmängd. Några har garanterat tränat flera hundra timmar. Några har tränat två timmar. Jag har ännu inte sett någon som tagit sig till någon nämnvärd nivå utan att träna extremt hårt. Jag är säker på att det inte finns någon tjej i Sverige född 87 som tränat mer än Anna. Det finns garanterat ingen född 89 som tränat mer än Carro. Ingen född 90 som tränat mer än Lollo. Ingen svensk har tränat mer fotboll än Zlatan. Guidetti ligger väl på jämförbar nivå, men har haft otur. Zlatan var inte tillräckligt bra för att spela juniormästerskap. Talang eller träning? Jag skulle hävda att han har gjort exakt det som professor Ericson säger. Han har tränat mer än andra och gjort det på ett extremt smart sätt. Möjligen utan att ha förstått det själv. Hur mycket talang som ligger bakom framgångarna är förstås omöjligt att säga. Men det enda vi vet är att de tränat mer än andra. Och det är skönt. För det gör vårt jobb väldigt viktigt, i stället för onödigt. Och det viktiga är precis som Bjerhag säger att skapa inspiration. Visa att det är möjligt att nå sjukt långt och att motivera till mer träning.”

Jag skrev:

”Om jag får drista mig att citera ett stycke om Wolfgang Amadeus: “Den unge Wolfgang var en begåvning utöver det vanliga. Redan som sjuåring kunde han spela vilket stycke som helst direkt från notbladet, han transponerade stycken obehindrat från en tonart till en annan, improviserade arior över valfria basstämmor och komponerade ad lib.”
Att härleda något sådant till enbart “träningsmängd” och “vilja” vore ju lätt vågat, ur mitt perspektiv. Med hänsyn till pojkens ålder, då. Det är ju uppenbart att det måste finnas en fallenhet för musicerande i botten.”

Johan Bjerhag skrev:

”Svårt när det gäller Mozart att kommentera. Men det är ju ett faktum att hans pappa var violinist och kompositör och inte fan var första jag köpte till min son , i egenskap som golftränare/golfentusiast, en blockflöjt. Han blev nog ordentligt drillad som barn stackarn. Led ju av svåra depressioner i vuxen ålder.”
[pullquote-left] Tycker inte man ska blanda ihop “talang” med någon som slitit hårt för att nå framgång. [/pullquote-left]
Per Liv skrev:

”Tycker inte man ska blanda ihop “talang” med att någon som slitit hårt för att nå framgång. Ordets betydelse talar om en övergenomsnittlig fallenhet och inte en förmåga av envishet och ihärdighet. För inte så länge sedan hörde jag en professor prata om fördelen med att vara dyslektiker. Han menade att antalet framgångsrika personer i hög utsträckning har dyslexi och därmed har tvingats jobba hårdare för att lära sig det aktuella ämnet. Genom att hänföra sig totalt åt ämnet så skapas en ännu djupare kunskap än hos en person som har “lätt” för sig.”

Johan Bjerhag skrev:

”Det jag är intresserad av är egentligen huruvida de personer som har “lätt” för sig har det via arv eller via uppväxt. Jag tror att det senare är av betydligt större vikt.”

Fredrik Wetterstrand skrev:

”När det gäller Mozart finns det musikhistoriker som hävdar att han började spela piano när han var typ 3* år. Hans pappa var musiker. Och man räknar med att Mozart hade tränat lika mycket piano när han fyllde 7 år som de flesta “satsande” svenskar idag har gjort när de fyller 20 år. Det finns många fakta som styrker extrem träningsmängd i unga år och bra coachning tidigt. En uppväxt som var snarlik den Tiger eller McIlroy haft.”

Jag skrev:

”Det gavs ju några exempel på spelare som tränat mer än andra. Men det vet vi väl knappast. Det kan givetvis finnas de som tränat lika mycket i timmar räknat men som saknat de naturliga förutsättningar som Carro möjligen hade. Tränade Carro mer än syrran? Annika mer än Lotta? Frågorna är alltså inte retoriska.”

Jag skrev:

”Jag har för övrigt svårt att se hur man bedriver disciplinerad träning men en fyraåring som på tre år leder till sådana resultat.”

 Fredrik Wetterstrand skrev:

”Svårt att säga. Uppmärksamheten kan ju även bero på vilka förväntningar publiken har. En fyraåring som spelar som en 12-åring är rätt imponerande. De historiker som tittat på det i efterhand har inte imponerats av det Mozart skapade när han var 7 år. Mer än att han var just 7 år förstås. Jag kan inget om musik. Jag är sjukt omusikalisk och helt ointresserad av det, så jag vet inte vad som är sant eller inte. Jag gillar bara Yohio liksom.”

[pullquote-left] Mozart var inte musikens motsvarighet till Klas Ingesson. [/pullquote-left]

Jag skrev:

”Det är väl självklart att träning är en förutsättning för framgång. Men utan en viss fallenhet tror jag det är svårt. Det finns undantag: folk som inte kan sjunga dyker till exempel upp i Melodifestivalen.”

Fredrik Wetterstrand skrev:

”Precis. Jag såg Dr Alban senast. Men ok, träning är en förutsättning. Men jag har svårt att se bevis för att fallenhet skulle vara en förutsättning. Däremot kan tidig träning och coachning göra att man tidigare hamnar i distriktslag, landslag osv, vilket skapar ännu bättre coachning, ännu mer träning och inte minst en tro på att det är möjligt att nå långt. Den tron tror jag är väldigt viktig för vilket fokus man lägger på sin träning.  Musik handlar om väldigt mycket mer än att vara musikalisk dessutom. Att få rätt låtar, vara snygg, ha tur med sitt förlag, visa upp sig vid rätt tillfällen osv. Så det är svårt att jämföra idrott med musik.”

Johan Hampf skrev:

”Var det inte så att mycket av Mozarts tidiga grejer var rena kopior av hans pappa. Kanske rent av hans pappas? Han lär även ha spenderat mycket tid med sin pappa och försökt härma honom. Fred är det inte så som barn lär in….ser, hör, känner och försöker kopiera.”

Johan Bjerhag skrev:

”Problemet är att ordet talang överhuvudtaget finns. En talang målas ut med hjälp av resultat. Därefter får oftast talangen veta att han är talang och kommer därifrån oftast jobba för att få den bekräftelsen igen. Detta är förbannat tragiskt.Wetterstrand har en riktigt bra angreppspunkt då man uppmärksammar arbetsinsatsen bakom istället för bedriften i sig. Detta tror jag är viktigt eftersom det håller lågan vid liv även då det går lite tyngre. Det är också vid denna tidpunkt när motgångarna kommer som talangerna brukar droppa av. Helt plötsligt slutar också bekräftelserna komma eftersom man generellt sett belönat bra resultat. Jag undviker ordet talang och ser istället till att “se” extraträningar. Men ordet talang detta nedvärderande ord är tyvärr djupt rotat i svenska jantelagen.”

Fredrik Wetterstrand skrev:

”Jag vet en av våra allra största golfspelare som hatar att bli kallad för talang. “Den som säger att jag är en talang nedvärderar all träning jag lagt ner på det här”, brukar spelaren säga. Det är ett av många skäl till att jag tror du har rätt Johan Bjerhag. En av de sämsta kommentarerna en tränare kan ha är “du är grym på det här, en riktig talang!”. Den personen kommer troligen att sluta försöka sig på svåra och utvecklande saker, för att säkerställa att talangbilden kvarstår. Den som däremot får kommentaren “vilka fina slag du slår, du måste ha tränat hårt”, kommer att koppla träning till ansträngning och fortsätta träna hårt och fortsätta testa sina gränser.”

Jag skrev:

”En sista reflektion. Jag kan gå till mig själv. Jag var 16 år när en lärare sa att jag kunde skriva. Vilket på den tiden betydde att jag kunde stava rätt och skriva grammatiskt korrekt. Jag hade aldrig skrivit. Inte många rader, i alla fall. Men jag började då. Oavsett kvaliteten på det som senare kommit ut, så var jag vid 16 års ålder bättre än mina klasskamrater på något jag aldrig gjort. Ju mer jag skrev, desto bättre blev det. Förstås. Men i botten fanns något annat, en grund att stå på som jag skulle vilja kalla talang eller fallenhet. Alla människor har nog något de är bättre än andra på. En fallenhet. Att ersätta en brist på sådan med träning, jo, jag känner till ett fall där det lyckats och det är Klas Ingesson. En sak till vågar jag med bestämdhet påstå: Mozart var inte musikens motsvarighet till Ingesson.”

*Mozart började spela piano vid fyra års ålder.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.