Under Meles Menawis tid som premiärminister har vi skickat nio miljarder kronor i bistånd till Etiopien. Det finns de som tycker att de ska dras in som en reaktion mot den politiska domen mot journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Jag tillhör nog dem. Jag tycker nog att några pengar aldrig skulle ha betalats ut över huvud taget, inte med tanke på att Etiopien 2008 hade tillräckligt stora ekonomiska muskler för att invadera grannlandet Somalia.
Visserligen var invasionen understödd av USA men ändå: Har man råd med en sådan krigsmakt ska man inte ha biståndspengar utifrån. Pengarna har alldeles uppenbart inte investerats i att utveckla landets rättsapparat. Den bygger inte på juridik utan på politiskt godtycke. Sverige sänkte biståndet 2009 men det borde kanske dragits in helt med tanke på att pengarna uttalat inte ska användas till att etablera demokrati och en respekt för de mänskliga rättigheterna. De ska gå till ekonomisk utveckling och ekonomisk utveckling kan bland annat innebära att bekämpa terrorism.
Carl Bildt skrev i sin blogg följande efter domen:
På en pressträff på eftermiddagen underströk jag ytterligare betydelsen av statsministerns uttalande, och betonade samtidigt att vi har ett starkt och betydande intresse av goda relationer med Etiopen.
Det är också mot denna bakgrund vi har ett intresse av att lösa denna fråga.
Vi skulle ju annars få en allvarlig och långsiktig belastning av våra relationer. En sådan utveckling borde inte heller ligga i Etiopiens intresse.
Sydsvenskan tolkade det som att vi inte ville stöta oss med Etiopien eftersom de har förbindelser med USA. Men den sista citerade raden ovan är väl ganska tydlig? Frågan är väl snarare om de bryr sig om kaffepengar från Sverige? Det finns andra pengar att få, och de som betalar har möjligen andra syften med dessa donationer än att utveckla demokrati och medborgerliga rättigheter i landet.