ALLVARLIGT TALAT, JAG KAN bara inte gratulera Kalmar till klubbens första allsvenska serieseger. (Jo, den är faktiskt bärgad nu…) Det går inte.
Jag följde matchen i går via 1) Aftonbladet Zoom, och 2) Sportradions sändning på webben. Ett alldeles utmärkt sätt att följa en fotbollsmatch om man inte kan vara där eller om man inte vill abonnera på Canal+. Framförallt så blir Kalmars spelidé väldigt tydlig. I går hade de blå tröjor på Zoom, Hammarby röda, vilket var svårt att hålla reda på i början. Men sedan märkte man snart att det blå laget allt som oftast försvarade sig med 10 man i eget straffområde. En man vid mittcirkeln. Och då fattade man ju vilket lag som var Kalmar…
Hammarby ägde boll, som vanligt. Man hade nog närmare 70 procent. Men man kunde också se hur fort det gick i de så kallade omställningarna, när Kalmar någon gång fick tag i bollen. Det som stör mig mest är ändå inte att Kalmar väljer att spela så. Det som stör mig mest är de andra allsvenska lagens oförmåga att hantera denna enkla spelmodell. Och särskilt vill jag rikta denna kritik mot Tony Gustavsson, tränare för Hammarby. Att überteoretikern Norling inte grejar det är en sak. Men med tanke på hur Hammarby har trillat boll i år så är det botten att Gustavsson inte lyckats spetsa denna förmåga till den sista fjärdedelen av planen.
I år har Kalmar slagit Hammarby tre gånger. Inte någon av dessa gånger har Kalmar varit bra. I första matchen spelade Bajen med 9 man och Kalmar gjorde mål på stopptid. I andra matchen (cupen) växte Kalmar i andra, i takt med att Bajens tålamod tröt och missmodet tog över, och gjorde mål i förlängningen. Och så matchen i går då, där alla bedömare var ense om att kalmar inte var bra. Ett dåligt lag som bara vinner och vinner och vinner. Kom igen Tony och Chanko och alla ni andra… visa lite stolthet för fan… Ni är pinsamma.
• Nu är mardrömmen nära… Snart så kommer vi morgon efter morgon att mötas av ingående referat av möten mellan lag som heter HV Bulls och Luleå Dolphins … såna löjliga saker. Hur många betydelselösa omgångar har vi framför oss i år? 156? Och därefter ett slutspel där alla ska mötas i bäst av 14 matcher? Det är verkligen kniven på strupen i varje omgång, där…
Inte nog med detta. Vi ska också, medan vi äter morgonmackan, tvingas lyssna på hur en nyhetsuppläsare i sportstudion går upp i falsett när det visar sig att någon svensk (som tidigare tillhört Bulls eller Dolphins) har lyckats passa till en målskytt på andra sidan Atlanten, (där man spelar 238 omgångar innan allvaret börjar).
Puckat.
• Jag kommer att sakna Norrköping. På något sätt. Gefle, Kalmar, Trelleborg, Sundsvall… skit samma om de åker. Men Norrköping ville jag gärna ha kvar.
• Det heter inte ”vinna SM-guld” eller ”vinna SM” när man vinner Allsvenskan. Utan det heter just det jag skrev: Man vinner Allsvenskan. Man vinner serien. SM-guld kan man vinna i andra sporter, typ puckey och sånt. Men inte i fotboll. Bara så att ni vet.
En reaktion på ”Ständigt detta Kalmar”
Jag ska sticka dig en Kalmar FF-mössa och skicka som julklapp till redaktionen. Eftertraktat?
Jag kommer också sakna Norrköping i allsvenskan. Å andra sidan kanske vi kan vinna mer än en hemmamatch nästa säsong. Med en 350-miljonersarena vore åtminstone två hemmasegrar ett rimligt krav från oss gamnackar på läktarna.
Tills vidare får man nöja sig med det lilla. 0-1 mot Elfsborg och stående ovationer.